alf norberg -

Inför Landstingsfullmäktige Gävleborg juni 2005

Medborgare!

Har ni noterat spretigheten i bland borgarna?

Detta är särskilt tydligt när det gäller kulturpolitiken!

Centern, Folkpartiet och i liten, liten utsträckning

Kristdemokraterna säger sig i varierande grad

värna om kulturen och det är ju bra. Men det

borgerliga alternativet innefattar också Moderater

som vill kommunalisera kulturen för att bli av

med"problemet" och Sjukvårdspartiet

som säger "sjukvård ska vi ha för

våra skattepengar"

och det förstår vi vad det betyder!

En röst på de borgerliga äventyrar hela vår

regionala kulturverksamhet eftersom vi

inte vet vilket inflytande de mer

kulturfientliga partierna får vid en eventuell

borgerlig valseger.

Tänk efter före!

2005-05-30 @ 22:13:58 Permalink politik Kommentarer (76) Trackback ()

Mitt skolavslutningstal , Bollnäs Folkhögskola 2005

Avslutningstal
Som nog alla av er vet så började den svenska folkbildningen växa fram redan på 1800-talet
De första folkhögskolorna kom i mitten på 1800-talet.
Under skolornas långa resa har det funnits en tydlig koppling mellan folkbildningen och demokratin eller ”demokratisk fostran” som man väljer att kalla det i folkbildningsutredningen från 1944.
Då, 1944, hade 2: a världskriget nyss tagit slut och människor insåg att demokrati inte var något som man kunde ta för givet, något som nu börjat blekna!
1998 kompletterades förordningen med en skrivning om att stärka och utveckla demokratin.
Demokrati, är måhända ett ganska slitet ord, ett ord som vi trots världskrig tar lite för lätt på i vårt land. Minnet av krigets fasor under 40-talet i Europa börjar långsamt suddas ut och vi har befunnit oss geografiskt långt från krigen i Vietnam, Tjetjenien, Afghanistan och Irak, även om det funnits starka opinioner och rörelser mot krig i Sverige.
Odemokratiska regimer har kritiserats runt om i världen av regeringen och kanske ännu mer av fredsrörelsen.
Men stannar vi upp och funderar över hur det skulle kunna se ut i Sverige om vi inte hade demokrati?
Och även om vår parlamentarism känns stabil och trygg innebär det att vi är demokratisk i alla lägen?
Demokratin har en partner i humanismen och människovärdet och det kan vara svårt ibland att försöka särskilja vad som är vad och det finns väl inte någon större anledning att skilja på dem heller!
Men vi måste ställa oss ett antal frågor:
Ska främlingsfientlighet få existera i en demokrati, Självklart inte!
Kan man gå och rösta på ett parti i ett val och anse att det är viktigt och samtidigt se ner på människor som kommer från en annan kultur, Självklart inte!
Kan man kalla sig demokrat och samtidigt förneka att det finns stora orättvisor mellan män och kvinnor, självklart inte anser jag!
När det gäller sjukvård så får aldrig en ekonomisk resursstark person komma före en resurssvag, alla måste ha samma tillgång till vården. Det är också en demokratifråga!
Demokratin måste också ha sitt utrymme i vardagen och i arbetslivet, alla måste få känna att man får komma till tals på jobbet och att man blir lyssnad på. Och om ni tyckte ni kände igen dom formuleringarna ”att bli lyssnad på och få komma till tals”
så finns dom i Barnkonventionens artikel 12 som är en av de fyra huvudartiklarna i konventionen.
Barnkonventionen är också ett dokument för människovärde och demokrati!
Att människor kan organisera sig i olika föreningar, politiska eller inte, är också en viktigt demokratisk rätt liksom att det finns elevråd på skolor som har ett reellt inflytande och inte bara får vara med och bestämma färg på gardiner.
Och vi måste, även om Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen, erkänna för oss själva att det finns förtryck även här. Vi måste våga som individer att säga till när någon säger något nedsättande om en annan människa, ingen ska behöva känna sig angripen p.g.a. sin sexuella läggning eller hudfärg.
Och kan en nation som gjort sig känd som ett föregångsland när det gäller humanism och demokrati utvisa apatiska barn?
Vad kan då folkhögskolorna göra?
Folkbildningsrådet skriver ”Inom folkbildningen har en särskild samtalskulturkultur utformats, vilket innebär en tolerans mot oliktänkande och respekt för sakliga argument och demokratiskt fattade beslut”!
Därför hoppas jag naturligtvis att ni som lämnar skolan för gott eller för sommaren parallellt med era musikkunskaper eller era allmänna kunskaper eller IT kunskaper också bär med er detta, tolerans, förståelse och respekt för demokratiskt fattade beslut!
Ni ska känna att ni kan vara med och påverka er framtid, men ni måste också finna er i att ibland bli nerröstade för att ni är i minoritet och acceptera det!

Eftersom jag ofta står här i Baldursalen som politiker i en talarstol så har jag inte kunnat låta bli att formulera det jag sagt i tre att- satser!

Att – vi alla kommer att stå upp för demokratin
Att – vi ska respektera våra medmänniskor och slutligen
Att – ni alla kommer att få en skön sommar!
Kan vi bifalla förslaget till beslut?
Finner så! Trevlig sommar!

2005-05-29 @ 12:51:53 Permalink politik Kommentarer (18) Trackback ()

Artikel från 2004

Sjukvårdens utveckling

För några veckor sedan släppte Landstingsförbundet en rapport om den svenska sjukvården i en internationell jämförelse. All statstik som förbundet sammanställt kommer från OECD.
Sverige har gått från en slutenvårdsbaserad sjukvård med stort antal vårdplatser till en öppenvårdsbaserad sjukvård med stort inslag av hemsjukvård (på Sahlgrenska sjukhuset har man t.o.m. börjat genomföra höftledsoperationer i öppenvård!)
Detta har resulterat i att vi idag bl.a. gör över 80000 gråstarrsoperationer jämfört med 30000 operationer 1990 (flest i EU)Att det trots detta är många som står på väntelistan beror på att man inte behöver se lika dåligt idag för att hamna i operationskön.
Andelen höft och knäledsoperationer för patienter över 85 år har tredubblats på tio år. Trots 70000 färre anställda produceras mer sjukvård idag och vi har jämte Finland den lägsta spädbarnsdödligheten. En tidigare upptäckt och förbättrad behandling av cancersjukdomar gör att vi idag har en allt lägre dödlighet i cancer.

Parallellt med detta har patientens delaktighet stärkts och patienterna har idag ett större inflytande över sin behandling. Man kan i allt högre grad välja vårdgivare och man har rätt till en s.k. ”sekond opinion”

Kostnadsmässigt ligger vi avsevärt lägre än USA där sjukvården kostar mer än det dubbla! (mätt i köpkraftskorrigerad dollar)Samma resultat får man när man mäter andelen sjukvård av BNP, Sverige ligger på 8,7 %vilket kan jämföras med den privata försäkringsvården i USA som drar 13,9 % av BNP!

USA har alltså en sjukvård som kostar mycket mer än vår svenska men är i många avseenden sämre, man har exempelvis fler re-operationer av höftleder. Beräkningar visar att vi skulle haft 1,4 miljarder högre operationskostnader över en tioårsperiod om vi skulle haft lika många re-operationer som USA!

Den svenska skattefinansierade sjukvården i kombination med valfrihetsvård, ger patienten en valfrihet som vida överstiger de länder som har ett större inslag av egen finansiering eller försäkringslösningar i sin sjukvård!
Detta borde stämma till eftertanke i synnerhet bland Moderaterna eftersom de predikar mer valfrihet samtidigt som man inte är främmande för försäkringslösningar. Om moderaterna fick som de ville skulle alltså valfriheten minska trots att man hävdar motsatsen!
De försäkringsbolag som tecknar sjukvårdsförsäkringar erbjuder oftast vård på en inrättning som man har något avtal med eller som man själva driver.
Du har alltså en valmöjlighet när det gäller vilket försäkringsbolag du vill ha men sedan är det slut på valfriheten!

I Sverige kan du som patient så fort du kommit upp på en väntelista välja att få komma till flera olika vårdgivare för vård. Detta för också med sig en del problem eftersom man äventyrar finansieringen av sjukvården i hemlänet på bekostnad av dyra sjukvårdräkningar från andra län.

Vad är det då som behöver förbättras?

· Den omfattande strukturförändring som skett har slitit hårt på personalen och där behöver vi satsa ordentligt med resurser för att förbättra arbetsförhållandena, även om sjukskrivningsstatistiken har förbättrats så återstår mycket att göra. Inflytandet över det egna arbetet är en väsentlig del av trivseln på jobbet och detta måste vi ta itu med och inte som många borgerliga partier ropa på ”alternativa driftsformer” som den enda lösningen!

· Tillgängligheten i våra sjukvårdsinrättningar är idag alldels för dålig, människor kommer inte fram till sin vårdcentral och tidbokningssystemet fungerar otillfredsställande.

· Vi behöver naturligtvis fortsätta att ha fokus på folkhälsofrågan och trots finansieringsproblem prioritera arbetet med folkhälsan, den kapar köerna i andra änden!

· Den psykiska ohälsan är på tok för stor och där pågår ett arbete i vårt län att omprioritera 30 miljoner för att förstärka psykiatrin.

· Vi måste också ha en beredskap för att vår befolkning fortsätter att bli äldre (vi har redan idag den högsta andelen äldre i EU)

Men när vi jobbar med alla dessa frågor ska vi samtidigt ha klart för oss att vi har en sjukvård som är bland de bästa i världen!

Alf Norberg

Gruppledare för

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

i Gävleborg

2005-05-28 @ 11:37:16 Permalink politik Kommentarer (20) Trackback ()

Landstingspolitiskt program Gävleborg (v) 2002

Det är hög tid att forma och utveckla 2000-talets

hälso- och sjukvård. För oss i vänsterpartiet är det

en självklarhet att hälso- och sjukvården ska finansieras

genom skattesedeln.

Vänsterpartiet kommer alltid att ta ställning utifrån rättvisa

och solidaritet. Det innebär en rättvis fördelning av inkomster

och levnadsbetingelser samt att vi människor har ett

gemensamt ansvar för varandra, att vi kan ge och ta emot

efter förmåga och behov.

En rättvis hälso- och sjukvård innebär inte att alla får lika

mycket, utan att den eller de som behöver mest också skall

få det.

Friskare Gävleborg

Vänsterpartiet vill förbättra folkhälsan och minska klassoch

könskillnaderna när det gäller ohälsa. Det gör vi genom

att föra en radikal hälsopolitik vilket bl a innebär ett aktivt

folkhälsoarbete. Det är viktigt både för individen och för

samhället då det sparar lidande och pengar för den enskilde

samt är ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser.

Vårdköerna kapas i andra änden.

Vänsterpartiet anser att ett strategiskt folkhälsoarbete i samhällets

regi ger resultat på längre sikt och bör utvecklas. Det

är dags att gå från ord till handling, det är dags att sätta

pengar bakom orden och fördela resurser från sjuk- till hälsovården.

Det handlar om fördelning av resurser från den

slutna vården till primärvården.

Vänsterpartiet anser att primärvården har en viktig funktion

i folkhälsoarbetet genom sin närhet till och kunskap om

befolkningen.

Inte minst har primärvården en viktig funktion när det gäller

att motivera människor att själva ta ansvar för sin hälsa.

Tryggare Gävleborg

Vi värnar en hälso- och sjukvård som står för den trygghet

som befolkningen har rätt att kräva och som samtidigt tar

hand om de behov som finns bland befolkningen. Dessa

behov förändras över tid så hälso- och sjukvården måste

vara föränderlig.

Vi värnar en hälso- och sjukvård som är tillgänglig för alla,

oavsett bostadsort, klass, kön, etnisk tillhörighet eller ålder.

Vi vill ha sjukhus som innehåller hög kompetens som tillhandahåller

specialistvård när så krävs, vi vill ha en god

vård som är tillgänglig för alla oavsett var man bor i vårt

landsting. Vi vill att den som behöver akut vård skall få

detta i form av snabbt och kompetent omhändertagande

oavsett var i Gävleborg man bor. Vi vill att den som behöver

planerad vård skall få den bästa som finns; i Gävleborg, i ett

näraliggande landsting eller på längre avstånd om det krävs.

Hälso- och sjukvården i Gävleborg skall vara så organiserad

och ha ett sådant innehåll att gävleborgarna vet var de skall

vända sig när de är i behov av hälso- och sjukvården. Hälsooch

sjukvården innehåller mycket och allt kan inte erbjudas

överallt, därför är det mycket angeläget att hälso- och

sjukvårdens utformande tar hänsyn till både länets struktur

och de behov som finns.

Vänsterpartiet kommer under den kommande mandatperioden

att verka för en hälso- och sjukvård som är tillgänglig

för alla, av god kvalité, som sätter patienten i fokus samti-

digt som personalens inflytande ökar. Vi anser att det är

hälso- och sjukvårdens innehåll som är avgörande. Hälsooch

sjukvården skall kännetecknas av helhetssyn, tillgänglighet,

kontinuitet, samverkan och hälsofrämjande förhållningssätt.

Grundtanken är att det skall vara nära till den vård man

behöver ofta. Hälsocentraler, närsjukhus samt mobila team i

kombination med specialister tillhandahåller den nära vården.

Det är inte nödvändigt att vården ser likadan ut överallt

utan innehållet skall vara olika beroende på de specifika

och lokala behov och förutsättningar som finns.

Det betyder att samverkan är nödvändig; mellan olika personalgrupper,

kompetenser, kommunerna m fl.

Vården har idag stora rekryteringsbehov och om inte löner

och anställningsvillkor förbättras kommer det att uppstå en

kronisk brist på vårdpersonal. De låga lönerna inom framför

allt kvinnodominerade yrken i offentlig sektor är ett av de

viktigaste jämställdhetsfrågorna idag. Därför driver

Vänsterpartiet frågan att det skall upprättas en nationell

handlingsplan för att komma tillrätta med lönediskrimineringen.

Nya vägar att gå i Gävleborg

Vi är, som alla andra, medvetna om att den offentliga sektorn

och vården har problem. Däremot ser vi inte konkurrensutsättning

som lösningen för att nå en effektiv och bra

sjukvård. Vi vet att det finns andra vägar att gå.

Nya organisatoriska lösningar som bygger på personalens

engagemang och kunskaper ser vi mycket positivt på. Men

istället för konkurrensutsättning menar vi att personalen

skall erbjudas möjlighet till annorlunda lösningar inom den

offentliga sektorns regi.

Vänsterpartiet anser att sjukvården ska styras utifrån demokratiska

principer med folkvalda politiker som ytterst är

ansvariga för såväl uppställda mål som helhetssyn och kostnadskontroll.

Vi anser också att delaktigheten för patienterna

skall ökas genom bl a kontakter med patient- och anhörigorganisationer.

Sjukvårdsorganisationen är fortfarande mycket hierarkisk.

Genom att ändra beslutsordningar och gamla strukturer

samt ha en tydlig ansvarsfördelning kan man göra verksamheten

mer demokratisk och effektiv. Valet av organisation

måste vara öppet för vilket arbete och vilken uppgift som

skall utföras. Organisationen måste också vara tydlig.

Tydligheten krävs för att personalen skall bli sedd och för

att deras initiativ skall kunna tillvaratas.

Tillsammans i Gävleborg

Vi i Vänsterpartiet är fast beslutna att tillsammans med allagävleborgare fortsätta bekämpa orättvisorna i samhället.

Vi är övertygade om att enbart tillsammans kan vi stärka

demokratin och göra livet lustfyllt att leva. Vi ska bekämpa

kapitalismen som ideologi för att i stället föra fram de feministiska,

humanistiska och solidariska värdena på dagordningen.

Vi ska driva tanken framåt om alla kvinnors, mäns

och barns lika värde och rätt till ett meningsfullt liv. Vi ska

driva vidare våra drömmar om en global solidaritet och rättvisa.

Vi tror inte att kraften till detta finns hos kapitalet eller dess

talesmän. Det är hos folket - de vanliga människorna - som

vi kan hitta verktyg och motivation. Genom praktiskt politiskt

arbete, genom ideologiska studier, genom vardagens

alla kontakter, genom egna drömmar och funderingar,

genom samtal med andra människor, genom resor till nära

och fjärran mål kan vi samla ihop alla trådar som finns till

en öppen och frimodig diskussion.

Låt Gävleborg visa vägen. Vi har en värld
att vinna.
I vänsterpartiets landstingspolitiska program "UPPDRAG RÄTTVISA" kan du läsa om hur vi, genom

vår landstingspolitik, vill förändra Gävleborg till ett socialistiskt och feministiskt län. Nedan redovisar

vi i korthet det vi anser vara det viktigaste.

Vänsterpartiet vill att;

• Ett kompetenscentrum för forskning och utvecklingsverksamhet avseende kvinnors hälsa inrättas i

Gävleborg.

• Barn- och ungdomspsykiatrin får ökade resurser samt att samverkan mellan landstingets hälso- och

sjukvård och den kommunala skolhälsovården förbättras.

• Satsningen på och utvecklingen av det strategiska folkhälsoarbetet skall fortsätta.

• Små barns hälsa kartläggs och finns med i beskrivningar över hälsoläget i Gävleborg.

• Samverkan mellan landstinget och länets kommuner skall intensifieras. Exempel på detta är folk

hälsoarbetet samt diskussioner tillsammans med kommunerna avseende den vård och omsorg våra

äldre är beroende av.

• Det sker en utbyggnad av mobila team, framför allt i de norra delarna av vårt län där de flesta av

våra äldre länsinvånare bor.

• Den påbörjade resursförstärkningen av primärvården fortsätter.

• Rehabilitering efter skada eller sjukdom sker i nära samarbete med den medicinska behandlingen

och omvårdnaden.

• Personalen skall erbjudas möjligheter till annorlunda lösningar, som bygger på personalens engagemang

och kunskaper, inom den offentliga sektorns regi.

• Budgetutrymme avsätts för att kunna höja kvinnolönerna i landstinget.

• Projektet med den förkortade arbetstiden för småbarnsföräldrar permanentas.

• Kulturens roll ur ett folkhälso- och regionalt utvecklingsperspektiv lyfts fram.

• Det underlättas för den egna personalen att på olika sätt få tillgång till landstingets kulturella verksamheter.

• Landstingets folkhögskolor och Naturbruksgymnasiet utvecklas till resurscentra i den regionala

utvecklingen.

• Länstrafiken initierar en översyn av fordon, hållplatser och resandeinformation så att tillgängligheten

ökar för de resenärer som är funktionshindrade.

2005-05-28 @ 11:32:53 Permalink politik Kommentarer (24) Trackback ()

Artikel från 2003 ännu lika aktuell

Vad vill Sjukvårdspartiet?

Sedan i höstas så har även Gävleborgs Landsting fått ett Sjukvårdsparti. Ett parti som gick ut stenhårt i valrörelsen och lovade att allt skulle förbli som det var, ingenting skulle ändras.

Detta korta men kärnfulla valmanifest kombinerades också med en total avsaknad av någon som helst finansiering.

Vi har nu haft tre stycken Landstingfullmäktigemöten efter valet och det kanske är lite förhastat att dra alltför stora slutsatser av sjukvårdspartiets agerande hittills.

Men det finns några saker som måste redovisas för våra länsmedborgare!

För det första så har vi fortfarande inte sett någonting av Sjukvårdspartiets förslag på finansiering av allt som de lovade i valet, vilket kanske ingen förväntat sig heller.

För det andra så har Sjukvårdspartiet ingått i ett valtekniskt samarbete med de övriga borgerliga partierna, Sjukvårdspartiet är alltså ett borgerligt parti och tillhör det borgerliga blocket.

För det tredje så har Sjukvårdspartiet ännu inte presterat något annat än att kopiera en borgerlig motion om akutkirurgi i Bollnäs.

Och just detta är mycket intressant eftersom den motionen röstades ner i Landstingsfullmäktige, vad ska Sjukvårdspartiet göra nu?

Det enda Sjukvårdspartiet gick till val på var att återupprätta Bollnäs som akutsjukhus (även BB), helt utan finansiering.

Ingen vet vad Sjukvårdspartiet tycker om kollektivtrafiken eller om kulturen eller våra folkhögskolor eller något annat av Landstingets ansvarsområden!

Det enda man gick till val på var just detta om akutsjukhuset i Bollnäs.

Detta populistiska röstfiske visade sig vara framgångsrikt bland missnöjda innevånare i framförallt Bollnäs och Ovanåkers kommun, men röstade man för sjukvårdspartiet eller mot den sittande majoriteten?

Med hänvisning till ovanstående törs jag utan att vara alltför djärv påstå att det var en ren missnöjesröstning som ledde fram till de fem mandat Sjukvårdspartiet fick i Landstingsfullmäktige.

Men vad ska man göra nu?

Ska man försöka skaffa sig någon åsikt om ex. Folkhögskolan så här i efterhand? Ska man tycka något om X-trafik? Eller ska man som man hittills gjort bara sitta still och villkorslöst stödja borgerligheten i fråga efter fråga?

Jag tycker att Gävleborgarna förtjänar ett svar på dessa frågor eftersom fem av Landstingsfullmäktiges sjuttiofem mandat idag tillhör Sjukvårdspartiet.

Alf Norberg (v)

2005-05-28 @ 11:28:15 Permalink politik Kommentarer (29) Trackback ()

Mitt första majtal 2003

1:a Majtal 2002

Hej på er
Jag heter Alf Norberg och sitter i landstingsfullmäktige och Norra Hälsinglands hälso & sjukvårdsnämnd. Jag kommer att prata lite sjukvårdspolitik.
Det finns idag mycket som är bra med svensk sjukvård ,vi har blivit friskare och vi lever längre.
Från att i slutet av 1700- talet haft en medellivslängd på 35 år blir idag svenskarna runt 80 år i genomsnitt!
Det gjordes stora folkhälsopolitiska insatser under18 & 1900-talet, vaccinationer, kampen mot spriten , den s.k. folkhemsideologin växte fram (ex. hygien, hälsobostäder, stöd till barnfamiljer)
I slutet av 1900-talet blev det en renässans för folkhälsotänkandet
Sverige har också från tjugotalet och fram till sjuttiotalet genomfört ett stort antal välfärdsreformer som haft en positiv effekt på människors hälsa!…..jag återkommer till dessa reformer lite senare i anförandet.
Omkring hälften av alla som insjuknar i cancer botas idag och de som inte kan botas kan i många fall leva ett bra liv under lång tid tack vare nya och förbättrade behandlingsmetoder.
Vi har i Sverige från slutet av sjuttiotalet gått från cirka sjutusen starroperationer/ år till idag omkring sjuttiotusen/ år!
Vi opererar höftleder på patienter som ibland är över nittio!
På Hälsinglands sjukhus genomförde man under 1999 över femtiotusen läkarbesök!
och man opererar över trehundra patienter med gråstarr årligen!
Och jag törs påstå att Hälsingland är det landskap som satsar mest på primärvård i landet!
Men…………
Det finns en hel del som kan bli bättre, vi har en ökande psykisk ohälsa och välfärdssjukdomar ,som övervikt och diabetes ökar …liksom benskörhet.
Och ohälsan är fortfarande en klassfråga!
I Hälso & sjukvårdslagens andra paragraf (1997:142) står att läsa:
"Målet för hälso & sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen . Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso & sjukvård skall ges företräde till vården"…….och dit har vi ännu inte nått!

I Norra Hälsinglands hälso och sjukvårdsnämnd har vi vid ett par tillfällen anlitat konsultföretaget "Eureka marknadsfakta" som bl.a. frågat befolkningen hur lätt eller svårt man haft för att komma i kontakt med sjukvården och deras svar visar entydigt att pensionärer, arbetarklass och lågutbildade haft klart svårare än högutbildade och höginkomsttagare att komma i kontakt med sjukvården.

Vänsterpartiet hade för en tid sedan konferens i Sundsvall om makt och ägande ,där man diskuterade maktstrukturer ,den som äger har makt! Och detta går igen även när det gäller ohälsan! Makt och pengar främjar hälsa - Maktlöshet och fattigdom främjar ohälsa!
Ojämlikhet i hälsa och försämrad vårdkvalitet ökar andelen privata sjukförsäkringar .
Och den som har råd kan redan idag köpa sig en sjukvårdsförsäkring, Skandia driver redan idag sina lifelinemottagningar (typ hälsocentraler) på 31 platser varav 18 i Sverige, där är det plånboken som styr!

Manliga tjänstemän beräknas leva 7,9 år längre med full hälsa än manliga arbetare,
Kvinnliga tjänstemän beräknas leva 7,6 år längre med full hälsa än kvinnor med arbetaryrken.
Kraftig polarisering och sämre offentlig ekonomi ökar hälsoklyftor och minskar möjligheterna att påverka dem eller lindra dess konsekvenser Ohälsans aktörer har långt större resurser än
hälsans.
Och mitt i allt detta seglar en samling s.k. stafettläkare runt i Sverige och plockar ut löner på ibland uppåt hundrafemtiotusen i månaden, eftersom sjukvården har akut läkarbrist inom vissa områden. Det är nämligen först idag som vi ser resultatet av den borgerliga regeringens neddragning av platser på läkarutbildningen i början på nittiotalet. Och hela detta stafettläkarsystem är osmakligt!
Det är också ett tydligt tecken på vad en alltmer privatiserad vårdmarknad kan komma att innebära ,när ett vårdbehov helt plötsligt blir en handelsvara.

En konkurrensutsatt sjukvård blir inte billigare och bättre än en förvaltningsstyrd!
Låt mig ta ett exempel:
På en bilverkstad 1970 kostade en timmes reparation 30 kronor, när du sedan skulle besikta bilen kostade det 40 kronor. 1996 kostade samma verkstad 740 kronor för en timme och bilbesiktningen hade då ökat till 230 kronor.
Att reparera bilen hade blivit 25 gånger dyrare medan besiktningen bara ökat med 6 gånger. Till saken hör att Svensk Bilprovning inte haft några statliga subventioner utan burit sina egna kostnader.

Detta går stick i stäv med den borgerliga argumentationen ,den fria konkurrensen har gett medborgarna en mycket större verkstadskostnad än vad bilprovningen gjort trots sin monopolställning!
SCB (statistiska centralbyrån) har tittat på kostnadsutvecklingen mellan 1980-1991 och upptäckt följande:
Hotellvistelse har ökat med 31,8 %
Dagstidning har ökat med 34,9 %
Biobiljett har ökat med 36,1 %
Hårklippning har ökat med 91,3 %
Förtäring utanför hemmet 38,9 %
Bilreparation har ökat med 47,4 %
Genomsnittet för det ovanstående är 46,7 % (runda av)
Om man under samma tid tittar på den offentliga sektorn ser man bl.a. att:
Hälso & sjukvård har ökat med 13,9 %
Grundskola har ökat med 25,3 %
Gymnasieskola har ökat med 14,9%
Äldreomsorg har ökat med 8,4 %
Barnomsorg har minskat! Med 14,9%
Bilbesiktning har ökat med 19,5%
Genomsnittet för det offentliga blir 11,2%! (runda av)

Hur var det nu med de där välfärdreformerna som jag lovade att återkomma till?
Jag ska räkna upp några av dem:
1919 infördes åtta timmars arbetsdag
1927 infördes folkskola för alla barn
1931 infördes sjukpenning och moderskapspenning
1938 infördes två veckors semester
1948 infördes barnbidraget
1951 infördes tre veckors semester
1960 infördes allmän tjänstepension
1963 infördes fyra veckors semester
1975 infördes fem veckors semester
Vet ni vad de här reformerna har gemensamt?
Jo ! samtliga dessa reformer röstade Högern emot!

Det är samma höger som idag kallar sig moderater och säljer ut sjukvården i bl.a. Stockholm med en rasande fart ,och struntar fullständigt att underskottet i år blir över fyra miljarder !
Det är lika mycket pengar som Gävleborgs Läns hela sjukvårdsbudget!
(en del säger att det blir mycket mer, och nu måste även Stockholmsmoderaterna höja skatten)
Man skyller alltihop på skatteutjämningssystemet och bryter ogenerat mot kommunallagen.
Att revisorerna inte ville bevilja ansvarsfrihet sket man högaktningsfullt i!
Det moderatledda Stockholmslandstinget har flyttat skattepengarna till börsen och demokratin till sophögen.!
Och samma patentlösning har den borgerliga oppositionen på de strukturella förändringar som måste till här i Gävleborg!

Man vill bolagisera, lägga ut mer på entreprenad ,upphandla vård ,och hux flux så löser sig alltihop! Man spar trettio miljoner här och fyrtio miljoner där… Men sanningen är helt enkelt att oppositionen saknat konstruktiva förslag på hur vi ska klara vår sjukvård med ett krympande skatteunderlag och en allt äldre befolkning !

Samarbetet med Socialdemokraterna har under den här mandatperioden fungerat bra i Landstinget.
Vänsterpartiet har i högsta grad varit med och forma de mål och ramar som Landstinget har att arbeta efter under de närmaste åren.
Vi har varit en effektiv privatiseringsbroms och respekten mellan vänsterpartiet och socialdemokraterna har varit ömsesidig!
En röst på vänsterpartiet i landstingsvalet borgar därför för ett fortsatt rött Gävleborg och en solidarisk sjukvårdspolitik som ger alla samma rätt till vår välfärd!

Tack för mig!

2005-05-28 @ 11:25:55 Permalink politik Kommentarer (26) Trackback ()

Högern har alltid varit emot reformpolitik!

Högern Visar Vägen
Högern har aldrig tvekat att säga ifrån, ty någon måtta får det vara.

1916 Var högern emot allmän olyksfallsförsäkring i arbetet.
1918 Var högern emot allmän och lika rösträttför män.
1919 Var högern emot kvinnlig rösträtt.
1919 & 1923 Var högern emot 8 timmars arbetsdag.
1921 Var högern emot dödsstraffets avskaffande.
1927 Var högern emot folkskolereformen.
1931 Var högern emot statliga bidrag till sjukkassorna.
1933 Var högern emot beredskapsarbete.
1934 Var högern emot statliga bidrag till arbetslöshetskassorna.
1935 Var högern emot förslaget om folkpansioner.
1938 Var högern emot två veckors semester.
1941 Var högern emot sänkt rösträttsålder.
1946 Var högern emot fria skolmåltider.
1946 Var högern emot allmän sjukvårdsförsäkring.
1947 Var högern emot allmänna barnbidrag.
1951 Var högern emot tre veckors semester.
1953 Var högern emot fri sjukvård.
1959 Var högern emot ATP.
1963 Var högern emot fyra veckors semester.
1970 Var högern emot 40-timmarsveckan.
1973 Var högern emot möjligheten till förtidspansionering vid 63 år.
1976 Var högern emot förslaget om en femte semestervecka.
1983 Var högern emot löntagarfonden.
Idag är högern emot 6-timmars arbetsdag, 6-veckorssemester, utbyggnad av
daghem, utbyggnad av föräldrarförsäkring.

Istället ska högern och SAF slakta hela den offentliga sektorn före år 2000
och via EU-medlemskapet höja arbetslösheten
och slopa ännu fler sociala rättigheter. Svensk industri behöver villig och
billig arbetskraft.

Högerns slogan är: Gamla lösningar på Nya problem, 1800-talet ligger inte
långt borta.

2005-05-28 @ 11:19:50 Permalink politik Kommentarer (23) Trackback ()